Vill du tro ..titta på den här videon.


Herzel hade fel.

De flesta av de första sionisterna, som var pionjärer i Israel för hundra år sedan var sekulära judar. De var oftast antingen socialister eller kommunister. Många av dem var ateister. De flesta av dem bosatte sig inte på Israels berg, utan på slätterna i närheten av Tel Aviv och runt Genesaret. De ville skapa en judisk stat som liknade alla andra stater i världen. Theodore Herzl, fadern till den sionistiska rörelsen, trodde att när det hände, så skulle antisemitismen i världen upphöra.

Herzl hade fel. Antisemitismen är starkare idag än den någonsin har varit. Ett århundrade efter Herzl, så är många av ättlingarna  till de tidiga sionist-pionjärerna uppgivna. Deras sionistiska strävan är borta. Den moraliska frukten har blivit katastrofal. Tel Aviv har blivit den homosexuella huvudstaden  i världen. I en färsk undersökning från GayCities.com och American Airlines, röstade 43% på Tel Aviv som världens "bästa gay resmål." New York kom på andra plats med 14%, följt av Toronto 7%, Sao Paulo 6% , Madrid och London 5% vardera och New Orleans och Mexico City 4%.

Efter 1967

Efter sexdagarskriget 1967, då Israels berg åter kom under israeliskt styre, började en ny religiös sionism att gro. Detta skedde bland personer med en djup tro på det förbund som Gud slöt med Abraham, Isak och Jakob och de är mycket ivriga att bosätta sig på  den mark som utlovats till deras fäder, speciellt på de "urgamla offerhöjderna”, i själva hjärtat av Israel.

Till skillnad från de första sionisterna, som ville vara precis som alla andra nationer, så är dessa religiösa sionistiska judar mycket angelägna om att troget lyda alla Guds bud. Idag utgör de majoriteten av de judar som har flyttat till bosättningarna på Israels berg.

Dessa religiösa sionister är de mest nationalistiska av alla israeler och bland de mest hängivna soldaterna i den israeliska armén, ofta mobiliserade i elitförband. De är också, tillsammans med de ultra ortodoxa, den snabbast växande befolkningen i Mellanöstern, inklusive muslimerna. Deras växande inflytande i Israel har börjat göra, inte bara världens politiker, utan även den sekulära befolkningen i Israel mycket nervös.

Under de senaste månaderna har spänningen mellan de sekulära och religiösa judarna i Israel blivit större än någonsin, nästan till randen av inbördeskrig. Den kraftfulla vänsterstyrda median i Israel, med centrum i Tel Aviv, känner att deras inflytande hotas av den snabbt växande religiösa befolkningen. Med hjälp av organisationer som finansieras av regeringar i Europa, har media i Israel producerat sensationella historier för att väcka hat mot religiösa judar. Det tråkiga är att deras taktik fungerar, åtminstone tillfälligt. För första gången sedan det senaste valet,  växer nu vänsterpartierna i Israel i opinionsundersökningarna.

Vi rekommenderar en artikel från Jerusalem Post som heter Vem betalar notan för tillverkade sociala konflikter? av Jonathan Rosenblum, som ger en del insyn i vad som händer ht

 


SjuviktigahistoriskasanningaromPalestina

San Remo 1920
The San Remo Conference of 1920

Här finns en lista med sju viktiga historiska sanningar om Palestina som lätt kan kontrolleras:

1. "Den första gången som "Palestina" blev officiellt namngivet som ett särskilt, definierat geografiskt område kom med ett beslut från Nationernas Förbund, som handlar om delar av det forna ottomanska imperiet, för att skapa ett mandat för Palestina."xiii

2. "Ironiskt nog, användes aldrig namnet [palestinier] utav araberna, utan endast av judarna i området, som t ex i Palestine Post (numera Jerusalem Post) och Palestinska Filharmoniska (numera Israels Filharmoniska) orkester. Först efter att staten Israel bildades i maj 1948 användes ordet "palestinier" uteslutande för att hänvisa till araber i området."xiv

3. San Remo-konferensen 1920, där både judar och araber var representerade, samlades för att avgöra framtiden för det ottomanska riket efter första världskriget. Denna konferens "erkände det judiska folkets historiska rättigheter att återskapa deras nationella hem" i Palestina. Lägg noga märke till ordalydelsen! De uppfann inga nya rättigheter utan enbart erkände det judiska folkets redan existerande historiska rättigheter till ett nationalhem i Palestina. Detta beslut på uppdrag av Nationernas Förbund gjorde Balfour-deklarationen bindande enligt internationell lag. San Remo-fördraget tillsammans med artikel 22 i Nationernas Förbunds konvention och i artikel 80 i Förenta Nationernas stadga, gäller fortfarande i dag. Att tvinga Israel att gå tillbaka till 1967 års gränser och dela Jerusalem är därför ett allvarligt brott mot internationell rätt.xv

4. "Ingen självständig palestinsk stat har någonsin funnits, inte heller har det funnits en enda administrativ eller kulturell enhet för palestinier. Araberna i området var aldrig på något sätt annorlunda från andra araber i Mellanöstern."xvi

5. "Man kan läsa tusentals arabiska böcker och tidningar skrivna innan 1964 utan att hitta någonting om en arabisk/muslimsk palestinsk stat, eller en hänvisning till araber som palestinier."xvii

6. Det har aldrig i hela mänsklighetens historia, innan den judiska invandringen började, funnits någon palestinsk kung, sultan eller monark, ingen palestinsk huvudstad i Jerusalem, ingen palestinsk poet, författare eller intellektuell som främjat en specifik palestinsk kultur. Och det har naturligtvis aldrig funnits något palestinskt språk.

7. Det judiska folket tog inte över landet från araber (eller palestinier) utan från turkarna. Araberna ägde inte området, det gjorde turkarna.

Sammanfattning: Det har aldrig funnits något spår av en arabisk palestinsk nationell identitet i historien innan de judiska nationella strävandena började på 1900-talet. Först efter bildandet av staten Israel 1948 och speciellt efter återföreningen av Jerusalem år 1967, har de palestinska araberna med hjälp av media framgångsrikt uppfunnit den nuvarande palestinska identiteten. Det är på grund av detta som Newt Gingrich sa,

"Faktum är, att de palestinska anspråken på att få återvända bygger på en falsk historiebeskrivning. Någon borde ha mod att gå hela vägen tillbaka till 1921 och Nationernas Förbunds mandat för ett judiskt hemland, och visa på sammanhang som ledde fram till Israels tillblivelse. ’Palestinier’ blev inte en vanlig term förrän efter 1977. Detta är ett propagandakrig där vår sida vägrar att engagera sig. Och vi vägrar att tala sanning när den andra sidan ljuger. Och du kommer inte att vinna på lång sikt om du är rädd för att stå fast och stå för sanningen."xviii

Propagandakriget har dock framgångsrikt förts av palestinska befrielseorganisationen (PLO) sedan den grundandes av KGB 1964.

"1948 betydde Palestina judarnas hemland. 2011 är ordet Palestina synonymt med en förtryckt, ockuperad, hemlös arabisk flyktingbefolkning underkuvad av samma judar. Vilket lysande marknadsföringstrick. Och när du sedan kopplar samman denna image med andra kraftfulla slagord som apartheid, nazistisk, missbruk, misshandel, förföljelse, erövra, etc. skapas en kraftig motivation för oförtjänt medlidande."xix

En härlig midsommar på Tynningö..Släktrötter..? Jaavisst. Du får gissa vilka rötter finns här.....