Idag är jag trött..Gick min vanliga promenad i Skogskyrkogården.
Ett år sedan dog min käre Jan , min vän, och livskamrat...
Varför är det så tyst? Varför ringer ingen och frågar,hur jag mår?
Alla har sina beskymmer..Jag har segert tröttat ut släkten och vänner
med mina tårar...Kvällen kommer och jag kryper in under täcket och väntar på att morgonen kommer...
"Afton, morgon och middag
vill jag sucka och klaga,
och han ska höra min röst.
"
Herren hör min klagan..Han tröstar mig.